Qamishli (Al Qāmishlī)
Qamishli, även kallad al-Qamishli (arabiska: القامشلي, al-Qāmišlī, syriska: Bēṯ Zālīn ܒܝܬ ܙܠܝܢ, kurdiska: Qamişlo, قامشلۆ), är en stad i nordöstra Syrien, vid gränsen till Nusaybin och Tur Abdin i Turkiet. Staden grundades 1926 och hade 184 231 invånare enligt folkräkningen 2004. Qamishli är den näst största staden i provinsen Hasakah och ligger cirka 100 kilometer från Hasakah, huvudorten i provinsen med samma namn. Qamishli är huvudort i den kurdiska autonoma regionen Rojava som utropades 2014 men inte har erkänts av Syriens regering.
Invånarna är främst kurder, assyrier/syrianer, armenier och araber. Tidigare levde även en stor grupp judar i Qamishli; de var ursprungligen från Nusaybin. Majoriteten av stadens judiska befolkning flyttade dock till Israel under 1940- och 1950-talen och idag finns det endast ett fåtal judar kvar i staden. De flesta av stadens invånare är idag muslimer, men historiskt sett har Qamishli setts som ett av kristendomens center i Syrien, och det finns fortfarande många kristna kvar. Den kristna befolkningen i staden har dock minskat under senare år, som en följd av att många kristna tvingats fly de senare åren, inte bara från Qamishli, utan från hela Syrien, på grund av det syriska inbördeskriget och hotet från terrororganisationer som Islamiska staten.
Qamishli grundades 1926 som en järnvägsstation längs Taurusjärnvägen, en del av Bagdadbanan, som kopplade samman Aleppo och Mosul. En mindre by, vars invånare främst var assyrier som flytt från det Osmanska riket i samband med det assyrisk-syrianska folkmordet, fanns sedan något tidigare på platsen. Denna by kallades Bet Zalin. På 1920-talet, efter första världskriget, placerade franska trupper många assyriska/syrianska, armeniska och kurdiska flyktingar från Turkiet här, och så växte staden fram. Med sitt läge vid Syriens gräns med närhet till både Turkiet och Irak, och med järnvägen som band samman de tre länderna, med spår till Aleppo och Mosul, blev Qamishli en viktig knutpunkt för transport. Bland annat odlades mycket spannmål i området omkring staden.
Invånarna är främst kurder, assyrier/syrianer, armenier och araber. Tidigare levde även en stor grupp judar i Qamishli; de var ursprungligen från Nusaybin. Majoriteten av stadens judiska befolkning flyttade dock till Israel under 1940- och 1950-talen och idag finns det endast ett fåtal judar kvar i staden. De flesta av stadens invånare är idag muslimer, men historiskt sett har Qamishli setts som ett av kristendomens center i Syrien, och det finns fortfarande många kristna kvar. Den kristna befolkningen i staden har dock minskat under senare år, som en följd av att många kristna tvingats fly de senare åren, inte bara från Qamishli, utan från hela Syrien, på grund av det syriska inbördeskriget och hotet från terrororganisationer som Islamiska staten.
Qamishli grundades 1926 som en järnvägsstation längs Taurusjärnvägen, en del av Bagdadbanan, som kopplade samman Aleppo och Mosul. En mindre by, vars invånare främst var assyrier som flytt från det Osmanska riket i samband med det assyrisk-syrianska folkmordet, fanns sedan något tidigare på platsen. Denna by kallades Bet Zalin. På 1920-talet, efter första världskriget, placerade franska trupper många assyriska/syrianska, armeniska och kurdiska flyktingar från Turkiet här, och så växte staden fram. Med sitt läge vid Syriens gräns med närhet till både Turkiet och Irak, och med järnvägen som band samman de tre länderna, med spår till Aleppo och Mosul, blev Qamishli en viktig knutpunkt för transport. Bland annat odlades mycket spannmål i området omkring staden.
